Mamma hjärtat blöder

Jobbig dag. Startade med att vi hade ställt väckarklockan en timme fel. Vi stod vid Tyrs dagis 1 timme för tidigt och funderade varför dom aldrig öppnade. Inte så konstigt då man står där 1 timme för tidigt, suck.

Var bara att gå hem igen men Tyr som måste ha allt i samma rutiner flippade ur. Tog av sig ytterkläderna och sprang upp i en snödriva där han stod och skrek kl. 05.00 på morgonen. Undrar om ngn granne såg det??

Han ramlade ned i snön med bara T-shirt på sig upptill och han skrek ännu mer och blev en iskall pojke som jag bar hem. Vad ska grannarna tro??

Satt hemma i en timme och överraskande nog så gick det super bra att gå till dagis efter det. I alla fall om vi gjorde om allt exakt som vi gjorde första gången vi gick. Underbart att det flöt på. Berättade för dagis om våran tabbe och lyckades få en dagisfröken att skratta en tidig torsdags morgon. (lämnade så klart ute de tråkiga detaljerna om utbrottet för fröken) Härligt att man kan göra andra glada.

Efter arbetsdagen så hämtade vi småttingarna från dagis. Helt i den ordning som Tyr har valt. Bara att anpassa sig helt enkelt för att vardagen ska fungera. Fungerade också felfritt tills vi kom hem och Tyr skulle öppna ytterdörren och kliva in. Dörren var låst vilket den aldrig brukar vara nuförtiden då vi kommer hem från dagis eftersom Alexander hinner hem först varje dag. Ännu en gång med förstörda rutiner. En pojke som sliter av sig exakt alla ytterkläder och springer ifrån oss utomhus. Jag har alltså en 4:a årig pojke som springer det fortaste han kan utan ytterkläder i bara sockar på fötterna och som skriker "Nej, Nej, jag vill inte". Vad ska grannarna tro??

Jag följer efter pojken men tappar han ur sikte och helt plötsligt är han bara borta. Svin kallt ute och en 4:a åring på rymmen utan varma kläder, fan alltså. Blir tvungen att ringa gubben och be han hjälpa mig leta efter Tyr innan han fryser ihjäl. Efter ett tag hittas han och när han kommer in följer ett fruktansvärt vredesutbrott. Mamma hjärtat blöder medan skallen min har mindre hår och armarna är ännu blåare, fan vad less jag är. All tid, energi och inte tal om tålamod som man måste ha. Så jävla less.

Min underbara stackars lilla älskade prins. Vad kan jag göra för att underlätta ditt liv? På måndag startar utredningen på BUP. 4 dagar kvar. Jag räknar ner och längtar. Måtte inte pojken bli sjuk nu bara för att han var ute och sprang utan kläder. Skulle vara så typiskt så inte utredningen blir av. Jag har bestämt mig för att finns det medicin och vi blir erbjudna det så ska pojken få det. För jag orkar inte ha det så här. Bli biten, slagen och sparkad på dagligen av min 4:a årige son. Vansinnigt är ordet för det. Varför blir han så här under vintern?

När det aggressiva lagt sig så låg han i sin säng. Höll sig för huvudet och skrek aj, aj, aj. Uppenbarligen ont eller ngn annan jobbig känsla i huvudet. Jag kan inte  ens föreställa mig hur hemskt det måste vara för pojken. Jag tycker så oerhört synd om min älskade lilla prins.

Inga kommentarer:

Husdjur Blogglista.se Bloggar av mammor och gravida